Bredden i kompetensen
Ole Krarup Jensen är konsulten från humanistiska fakulteten, Köpenhamns universitet, som analyserat akademikernas uppsving på den danska arbetsmarknaden. Utvecklingen är naturlig, menar han.
Det handlar om att marknadsföra sin akademiska kompetens. Förmågan att analysera problemställningar och tillföra mjukare värden. För humanister som vill bredda sitt yrkesområde är möjligheterna goda, hävdar Ole Krarup Jensen.
– Alla verksamheter behöver olika kompetenser, till exempel inom områden som är managementbaserade. Självklart kräver vissa yrken särskilda förmågor; en ingenjör måste till exempel kunna räkna, men företagen har insett värdet av människor som tänker i andra banor.
Våra arbetsmarknadsalanyser visar att medan humanister i Danmark 1980 övervägande var sysselsatta inom undervisningssektorn så är de i dag sysselsatta mycket mer brett både i det privata och offentliga förvärvslivet. Motsvarande utveckling ses i Sverige i de arbetsmarknadsanalyser vi gjort i "Interregprojektet Humaniora Øresund".
Humanister utanför ramarna
I Danmark har arbetslöshetssiffrorna för akademiker de senaste åren legat på rekordlåga nivåer. Och företagens uppvärdering av humanister är en naturlig utveckling med tanke på att antalet gymnasieungdomar som läser humaniora ökat från 25 till 30 procent de senaste decennierna, förklarar Ole Krarup Jensen.
– Det här är inget plötsligt lyft utan en långsiktig förändring. Generellt anses akademiker har en ett analytiskt tänk, förmågan att reflektera, systematisera och strukturera, säger han.
Enligt rapporten "Humanister uden for murene - Et indblik i hvordan humanister bruger deres kompetencer i erhvervslivet" (Københavns Universitet, Det Humanistiske Fakultet, 2005) anses humanister ha särskilt lätt att förstå och bearbeta komplexa frågor och förmedla förståelsen vidare, helt enkelt göra det komplexa tillgängligt. Rapporten pekar även på god människokännedom, till exempel förmågan att förstå en konkret målgrupp, och de intervjuade visar sig arbeta inom så vitt skilda fält som konsulter, IT-medarbetare, human resource managemant och kommunikation.
Men åsikterna går isär. Medan vissa företag i rapporten menar att humanister är självständiga och intiativrika, hävdar andra att humanister är passiva och har svårt att använda specifik fackterminologi.
Ole Krarup menar dock att det handlar om att ägna sig åt det man brinner för.
– Avgörande för att lyckas gå utanför ramarna är att lyfta fram sina akademiska egenskaper. Dessutom är dagens studenter motiverade och betydligt mer respektlösa än tidigare generationer. Även om vi just nu tyvärr står inför en recession generellt är jag övertygad om att utvecklingen fortsätter mot en allt mer öppen arbetsmarknad för humanister.
Kristina Tilvemo